torsdag 16 augusti 2018

Ledarskap i klassrummet, en handbok för arbetsro och effektivt lärande





Säkert är det många av er som hört talas om eller kommit i kontakt med John Steinbergs bok Ledarskap i klassrummet, en handbok för arbetsro och effektivt lärande (Gothia Fortbildning) Det är en av hans mest använda böcker och den kom ut första gången 2005. Många skolor har använt den som cirkel- och fortbildningsbok och så även Mölndal, bland annat genom kollegialt lärande där förstelärare varit processledare. Nu, 2018, har upplagan reviderats och kompletterats med ny information; allt för att underlätta samtal om ledarskap, arbetsro och konstruktivt normbildande i olika undervisningsgrupper. ”Många lärare vill individualisera undervisningen och träna eleverna i att arbeta självständigt. Utmaningen är att ändå behålla ledarskapet och tydligheten i vilka regler och förhållningssätt som gäller” står det i baksidestexten. Just den utmaningen är säkert något vi alla känner igen och något vi aktivt vill arbeta med för att utvecklas på bästa sätt som pedagog!

Här tänker jag att vi alla kan lära av varandra! Kanske är du helt ny i din lärarroll och känner att en sådan här handbok är precis vad du behöver för att utveckla ditt ledarskap. Eller är du kanske en erfaren pedagog som vill dela med dig av din kompetens och ditt förhållningssätt och där du efterfrågar konkret litteratur att utgå från i ett kollegialt lärande och olika diskussioner. Eller är du rektor som letar efter relevant litteratur till kompetensutveckling för dina pedagoger. Oavsett kan Ledarskap i klassrummet vara en handbok/ett redskap för att skapa en arbetsmiljö som underlättar lärande, mognad, utveckling och samarbete. Vårt yrke är oerhört viktigt samtidigt som det blir alltmer komplext.  Just helheten är viktig för att nå framgång och det pedagogiska ledarskapet är nyckeln. Som det nämns i förordet är det ledarens uppdrag att designa förutsättningar vilket omfattar rutiner, den fysiska miljön, den psykosociala miljön, lektionsupplägg, undervisningsmetodik, ”spelregler” och annat. Som ledare i klassrummet ställs vi ständigt inför frågan och utmaningen: ”Hur kan jag öka sannolikheten för att det blir mer arbetsro och effektiv inlärning?”

Bokens upplägg är tilltalande och användarvänligt. Du kan arbeta med den antingen på egen hand eller i grupp som exempelvis i ett arbetslag/ämneslag. Ett tips är att arbeta i studiecirkelform (kollegialt lärande) med regelbundna träffar alternativt på studiedagar. För att skapa ett aktivt reflekterande är loggbok (analog eller digital) ett tips. Det finns 20 kapitel som alla innehåller delarna:

  • Inledande text (presentation av innehållet)
  • Att göra (tips på praktiska övningar som du kan göra på egen hand)
  • Att diskutera eller berätta om (förslag på diskussionsfrågor)

Kapitlena är korta med tydliga rubriker, något som gör det lättare om det är något speciellt område man som pedagog vill fördjupa sig i. Det kan också vara hjälpsamt om ett arbetslag vill fokusera på något särskilt som kanske inte fungerar som man tänkt sig eller som man vill skapa en samsyn kring. De första kapitlena Ledarskap, Demokrati och delaktighet, Öka sannolikheten för att det fungerar och Makt eller inflytande tar bland annat upp komplexiteten att skolan inte har samma status och pedagogerna inte samma självklara auktoritet som förr. En följd av detta är just de större utmaningarna. En fråga vi måste ställa oss själva här är ”Hur kan jag som pedagog få mitt uppdrag att fungera samtidigt som jag får gruppen att fungera?” Här sammanfattar Steinberg sju framgångsfaktorer, som han observerat hos skickliga pedagoger:

Värderingar: De vet varför de gör som de gör

Inlärning: De vet att sättet på vilket de organiserar lärandet påverkar elevernas fokus och motivation

Påverkan: Goda relationer är avgörande för arbetet

Framtiden: Metoderna som används tränar inte enbart kunskaper utan även personliga egenskaper som framtiden kräver

Beteende: De ställer frågan ”Vad kan jag göra annorlunda eller bättre för att nå fram?”

Klassrumskultur: Vikten av att skapa en välkomnande miljö där eleverna ska känna sig trygga och stimulerande

Kärlek och struktur: Eleverna säger ofta om bra lärare ” De är stränga (rättvisa) men snälla!”

En av uppgifterna till det här kapitlet är att observera en annan pedagog i klassrummet och att man sedan byter roller utifrån ett par observationspunkter. Just klassrumsobservationer tror jag starkt på. Det är oerhört utvecklande i det pedagogiska ledarskapet och något vi borde utmana oss till att göra mer!

Ett kapitel som är särskilt värdefullt för nyutexaminerade pedagoger är De första minuterna där handfasta tips ges om hur man skapar arbetsro och effektivitet. För att eleverna ska komma igång snabbt ska en lärare vara på plats i god tid, vara väl förberedd, ha en genomtänkt struktur för passet, veta vad hen vill, ta ansvar för situationen, skapa en rutin, vägleda elevernas uppmärksamhet genom ett tydligt kroppsspråk, inte använda onödiga ord och visa glädje/energi vilket påverkar elevernas attityd till vad som kommer. Detta kan låta enkelt, men den stora utmaningen kan ligga i att få ett helt kollegium att följa dessa råd (dvs. skapa en samsyn kring vikten av en tydlig lektionsstruktur). Detta följs upp och utvecklas i kapitel som Formell eller informell?  Val av metod, Spelregler och Övergången.

En utmaning i dagens skola är hur man som pedagog kan individualisera på bästa sätt. Enligt Lgr 11 ska läraren ”ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenhet och tänkande och anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov”. Detta tar Steinberg upp i kapitlet Gruppen och individen där han betonar hur centralt det är med en fungerande arbetsmiljö med fungerande rutiner som skapar trygghet. Då är det lättare att ge uppmärksamhet åt och handleda varje individ (s 83). I dagens klassrum måste vi arbeta utifrån mottot ”olikhet är normen” och att utbildningen ska vara likvärdig.

 

Det avslutande kapitlet Komma-vidare-råd betonar de tre delar som du själv kan förändra ganska snabbt dvs. dina attityder, ditt beteende och din kompetens. Allt får ta sin tid och tipset är att fokusera på en sak per vecka. Om ni väljer att arbeta med handboken i ett arbetslag, kan ni stötta/utmana varandra i det kollegiala lärandet. I slutordet presenterar Steinberg några uppgifter för vidare arbete, som går ut på att besöka varandras praktiker/klassrum samt att spela in/filma något arbetspass.

Min förhoppning är att ni fått inspiration kring hur man kan utveckla sitt ledarskap genom Ledarskap i klassrummet, en handbok för arbetsro och effektivt lärande oavsett om du är ny i din lärarroll, erfaren pedagog eller rektor som önskar utveckla arbetet på enheten. Som Steinberg poängterar ”Ha ett livslångt perspektiv i ditt lärande. Alla elever ”landar” inte hos dig. Vissa grupper har svårare att fungera än andra, hur medvetet och skickligt du än leder dem.  Det finns annat som påverkar elevernas koncentration och motivation än det du gör (s 92).”

PÅVERKA DET SOM ÄR MÖJLIGT – DITT LEDARSKAP!

 

 

 

 

lördag 14 april 2018

Nyanlända elever, inkluderingsförmåga och lärande


Förstelärare med fokus Nyanlända elever, inkluderingsförmåga och lärande på enheter

Under 2018 arbetar ett antal förstelärare i Mölndal med fem olika fokusområden och fördjupar sig inom dessa för att ”skapa optimala möjligheter för lärande och utveckling för alla elever i Mölndal”.  Ett av fokusområdena är Nyanlända elever, inkluderingsförmåga och lärande på enheter och den gruppen utgörs av samordnare Emelie Fors (verksamhetsutvecklare, Språkcentrum) samt förstelärarna Maria Gustafsson och jag, Katarina Krokström.


 

 
Uppdraget som vi fått är att utforska hur inkluderingsförmågan kan utvecklas på enheterna så att nyanlända och övriga elever kan inkluderas på bästa möjliga sätt samt hur vi på olika sätt kan stödja nyanländas lärande och därmed öka tillgängligheten i undervisningen för alla elever. Här handlar det om att både kartlägga, samla och dela det som redan görs på enheterna och också arbeta kreativt och pröva nya sätt. Ett intressant och spännande uppdrag!
Emelie, Maria och jag började dra upp riktlinjer redan i slutet av höstterminen under uppstartsträffen och har i dagsläget hunnit träffas ett par gånger. Avsikten med det här blogginlägget är att ni ska få ta del av vår tanke kring hur vi lagt upp arbetet.
Första träffen la vi fokus på att sätta oss in i det material som redan finns i Mölndals stad som Riktlinjer för arbete med nyanlända och flerspråkiga barn och elever, Nulägesbeskrivning, Analys och nulägesbedömning och Utvecklingsplan (med andra ord kartläggning av nuläge i SKF). Vi bestämde också att som gemensam litteratur använda oss av boken Anna Kaya Att undervisa nyanlända, metoder, reflektioner och erfarenheter (Natur & Kultur, 2016).


Omvärldsspaning och delande av forskning ingår i vårt uppdrag. Direkt användbart i vårt arbete är bland annat vad som tas upp i kapitel 11:

  • Vilka är framgångsfaktorerna för nyanlända elever?
  • Hur kan nyanlända elever bli socialt inkluderade?
  • Hur utvecklar vi föräldrasamverkan?
  • ”Undervisa nyanlända elever…. men, hur gör man?
Vår huvudtanke är att genom intervjuer lyssna in elever och vårdnadshavare och få höra deras perspektiv och därmed synliggöra deras röster för andra. Frågornas fokus är hur det kändes att börja skolan här i Mölndal och vi kommer att intervjua elev och vårdnadshavare var för sig med hjälp av tolk (30 minuter/intervju). Exempel på frågor är bland annat: Vad var era/dina tankar inför skolstarten? Hur upplevde ni/du första mötet på skolan (bemötandet)? Vad fungerade bra? Vad hade kunnat fungera bättre? Hur var första tiden i skolan? Vad fungerade bra? Vad hade kunnat fungera bättre?

Frågor som rör information, socialt samspel och tillägnande av svenska språket kommer också vara aktuellt.

I vårt arbete hittills har vi haft god hjälp av rektorer som gett sitt godkännande till att vi får komma ut till olika enheter, och studiehandledare/modersmålslärare som hjälpt oss med samtyckesblanketter. Kriterierna för de elever som vi valt ut är att de ska vara nyanlända dvs. ha börjat skolan i Mölndal det här läsåret. Vi har också försökt att få med varierande årskurser samt språk och olika skolbakgrund.
Direkt efter påsk går startskottet för intervjuerna. Det ska verkligen bli spännande att få lyssna in olika röster och se vilka framgångfaktorerna är och vilka utvecklingsområden som finns!
Och vad kommer att hända efter det? Målsättningen är att utveckla det som kommer fram och låta pedagoger få ta del av resultatet och arbeta vidare med det. Hur ska man organisera på bästa sätt för att bemöta elevernas behov? Som det står i vår uppdragsbeskrivning ”Det handlar också om att arbeta kreativt och pröva nya sätt att öka inkluderingsförmågan utifrån inställningen att alla ska med och ”olikhet är normen”!
 







 
 



 





 



onsdag 10 januari 2018

Transspråkande i praktik och teori



Transspråkande i praktik och teori             

Gudrun Svensson

 

 


Dagens klassrum har en rik språklig mångfald, synlig eller osynlig, och det är en utmaning för oss pedagoger att ta tillvara på denna rika flerspråkighet. Boken Transspråkande i praktik och teori (Natur & Kultur, 2017) som vänder sig till lärare, lärarstuderande, rektorer och övrig skolledning, beskriver hur man på bästa sätt kan gynna lärandet och identitetsutvecklingen hos våra flerspråkiga elever utifrån målsättningen att skapa en likvärdig skola. Författaren är Gudrun Svensson, lektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet. Hon har de senaste decennierna följt utvecklingen från enkulturalitet till mångkulturalitet i den svenska skolan och genom boken, grundad på hennes forskning, varvas teori med praktik på ett tilltalande och intressant sätt.

Redan i september väcktes mitt intresse för det här med transspråkande när jag hade förmånen att få lyssna till professor Jim Cummins föreläsning på Möllan, där han talade utifrån sin senaste bok ”Flerspråkiga elever – effektiv undervisning i en utmanande tid”. Kort därefter, i mitten av november, publicerades Transspråkande i praktik och teori och utifrån mitt fokusområde som förstelärare på central nivå, nämligen Nyanlända, inkluderingsförmåga och lärande på enheter kändes det väldigt spännande att få läsa en alldeles nyutgiven bok om detta!

Vad menas då med transspråkande, internationellt kallat translanguaging? Det innebär ”att lärare på olika sätt utgår från sina elevers livserfarenheter och språkliga resurser för att bygga upp stödjande undervisningsresurser i klassrummet.” (s 16). Detta står i kontrast till tidigare fokus på enspråkighet (enkulturalitet) där svenskan var den språkliga normen och våra flerspråkiga elever kunde få höra i klassrummet att ”här talar vi bara svenska.”

I förordet summeras vikten av att:

  • Låta elever använda alla sina språkliga resurser och framstå som kompetenta istället för bristfälliga
  • Vidga resursanvändningen och ge eleverna större möjlighet att lösa kognitivt avancerade uppgifter
  • Stärka elevernas identitet så att de kan investera i lärande och utveckla expertis i skolans alla ämnen

Boken består av tolv kapitel som alla inleds med ett par frågeställningar som besvaras samt ett tydligt syfte. Just ett sådant upplägg tilltalar mig, då man inte alla gånger kanske vill läsa en bok från pärm till pärm utan istället söker efter något specifikt som man vill fördjupa sig i. Efter inledningen i första kapitlet, beskrivs Centrumskolan och dess utveckling i kapitel 2. Från att ha varit en katastrofskola lyckades man genom kompetensutbildning, attitydförändring och sjösättning av ett transspråkande arbetssätt förvandla skolan till en modellskola. Vikten av att tillämpa modern skolforskning betonades och gav lärarna kunskaper om hur de skulle kunna förändra sin undervisning.

I kapitel 3 Transspråkande, teori och undervisning presenteras olika begrepp och forskare som lyfts fram är bland annat Jim Cummins och Ofelia Garcia (även hon flerspråkighetsforskare).  Alla språk har lika värde, något som innebär att alla språk är ett redskap för lärande. Elevsamarbete är viktigt och här kan eleverna hjälpa varandra att förklara otydligheter på flera olika språk.  Direkt applicerbart att använda ute på egna enheter är de kartläggningar som beskrivs i kapitel 4 Kartläggning av språkliga resurser. Med enkla modeller, så kallade kunskapsstegar kan man låta eleverna själva ranka sina kunskaper i olika språk.  Med olika symboler får de ange vilka språk som ligger dem varmast om hjärtat och även fylla i hur de uppfattar de språkliga förmågorna prata-skriva-läsa.  En sådan kartläggning är sedan utgångspunkten för hur man ska organisera undervisningen. Detta tror jag är något att pröva på enheter i Mölndal med flerspråkiga elever!

Kapitel 5 Identitetsutveckling tar upp hur viktigt språket är för elevernas utveckling och hur avgörande lärarnas arbete med transspråkande är för att skapa positiva självbilder. Välplanerat kollaborativt arbete leder till att eleverna blir stolta över sina blandade identiteter. Här betonas också vikten av att använda sig av multimodala uttryck för att utveckla elevernas ämneskunskaper och ett skolrelaterat ämnesspråk.  I kapitel 6 utvecklas detta resonemang med förankring i Lgr11.

Följande fyra kapitel Ordkunskap på basal nivå, Utveckling av den grammatiska basen, Ordkunskap i ämnesundervisningen och Litteracitetsutveckling utgår från teori som illustreras med praktiknära exempel. Bland annat beskrivs den svårighet som kan uppstå i ämnet matematik där tal med kontextuella beskrivningar försvårar för flerspråkiga elever (s 129-130). En sådan pedagogisk text kan vara förödande om man inte behärskar ett basalt ordförråd.  Ett exempel är det vanligt förekommande ordet ”rymmer” med sin dubbeltydiga betydelse. Gudrun Svenssons sätt att generöst dela med sig av exempel från arbetet på Centrumskolan tilltalar mig. Att utmana sig själv, tänka nytt och våga pröva i egen praktik är utvecklande. Vi måste våga bryta mönster och få in transspråkande på ett naturligt sätt.

Föräldrasamverkan tas upp i kapitel 11 och här finns det mycket att göra för att främja ett samarbete som leder till att de flerspråkiga elevernas föräldrar blir delaktiga i skolverksamheten.  Det sista kapitlet, Implementering av transspråkande, ger tips på vad som är viktigt att tänka på i samband med att starta upp ett transspråkande arbetssätt på en skola. Avgörande är skolledningens inställning och att allt är förändringsarbete ska utgå från forskning. Kollegialt lärande och beprövad erfarenhet är också viktigt. Som Gudrun Svensson betonar är ”transspråkande inte en quick fix”.


 

 

 

 

 

 

 


(Implementering av transspråkande, sid 197)

Efter det avslutande kapitlet kommer ett väldigt användbart appendix utifrån tanken att forskning är en förutsättning för ett lyckat förändringsarbete. Här hänvisar författaren dels till handböcker för upplägg av undervisningen, dels till praktiknära forskning. För att underlätta för läsaren är appendix upplagt i kapitelordning.  Det kan inte bli smidigare för de pedagoger som vill fördjupa sig och ta del av de senaste rönen vad gäller transspråkande!

Och för er som vill veta mer om Gudrun Svensson finns här en länk, där hon i ett möte med Anna Kaya (Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet) samtalar om ”Flerspråkighet som en resurs”

Så jag kan varmt rekommendera boken Transspråkande i praktik och teori för de skolor som har hela världen i sina klassrum, elever som talar en mängd olika språk och friskt växlar mellan dessa. Språkväxling dvs transspråkande är vägen till inkludering och en likvärdig skola.

onsdag 11 oktober 2017

Språk-, läs- och skrivutvecklare



Utbildning för Språk-, läs- och skrivutvecklare


Mitt uppdrag som språk- läs- och skrivutvecklare startade i våras, närmare bestämt i maj, när jag fick möjligheten att påbörja NSC:s utbildning, en utbildning som kommer att pågå under två år med fysiska träffar i Stockholm och uppgifter däremellan. Innehållet på dessa träffar är bland annat:

  • Det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet
  • Systematiskt kvalitetsarbete
  • Att leda samtal
  • Modeller för skolutveckling

Något som var tydligt på senaste träffen i mitten av september är att uppdragen varierar mycket från kommun till kommun – något som vi drygt 70 deltagare från Ystad i söder till Pajala i norr fick diskutera utifrån verktyg som SWOT- Strengths (Styrkor), Weaknesses (Svagheter), Opportunities (Möjligheter) och Threats (Hot). I våra uppdragsbeskrivningar kan det handla om att:

  • Vara ett stöd för handledare inom Läslyftet
  • Följa upp och analysera det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet
  • Identifiera, prioritera och organisera utvecklingsinsatser
  • Utmana och fördjupa lärarnas kunskaper och lyfta forskning och relevant litteratur inom området

Utbildningen är ett samarbete mellan NCS, Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling, och Läslyftet och det är just i rollen som samordnare för Läslyftet i Mölndals stad, som min spännande resa som LSS-utvecklare börjat.

Nu, höstterminen 2018, är vi inne i tredje omgången vad gäller Läslyftet i Mölndal och det här läsåret är det åtta enheter som deltar, 23 handledare som går vår egen processledarutbildning och 180 deltagare på enheterna som arbetar med modulerna på hel- eller halvfart. I en tidigare artikel på Pedagog Mölndal kan ni läsa om Läslyftsarbetet i kommunen.   https://www.molndal.se/pedagog-molndal/artiklar/artiklar/2017-01-18-laslyftet.html

Vilket fantastiskt kollegialt arbete som pågår ute i verksamheten! Spännande är att även förskolan deltar i Läslyftet från och med det här läsåret. Just detta med ett 1-16-årsperspektiv är något som tilltalar mig och som jag verkligen tror på. Fler nyheter vad gäller Läslyftet är att nya moduler är på gång som Tidig läsundervisning, Tidig skrivundervisning och Nyanländas språkutveckling och att lyftet i skolan/förskolan är förlängt till 2020 med statsbidrag.

Språk, lärande och identitetsutveckling är när förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (Lgr-11, kapitel 1)

Skolans uppdrag enligt läroplanen går hand i hand med de prioriterade områdena delaktighet och inflytande samt inkludering inom Mölndals skolförvaltning. Målsättningen ska vara att skapa optimala möjligheter för alla elever att lära och utvecklas på ett likvärdigt sätt. Viktigt i sammanhanget här är att arbetet, som påbörjats ute på enheter som deltagit i Läslyftet, fortsätter på ett utvecklande sätt och det är en utmaning med tanke på all kompetensutveckling som pågår.  Min förhoppning är att det ska göra det på bästa sätt, men att pedagogerna behöver stöttning och tid för det språkutvecklande arbetet.  Kanske det kan vara ett nytt uppdrag med tiden för mig!

Till hjälp för att synliggöra olika sammanhang är grafiska modeller viktiga och med tanke på hur det språkutvecklande arbetssättet skulle kunna bedrivas, kan Helen Timperleys modell (Det professionella lärandets inneboende kraft) vara en modell. Utifrån den kan lärare arbeta och se vad de kan göra för att främja lärares lärande på ett sätt som omedelbart gynnar eleverna. Cykeln är undersökande och kunskapsbyggande.(Forskning för klassrummet, 2015)


Att ta del av forskning ingår i uppdraget och på senaste utbildningstillfället föreläste bland annat Ann Pihlgren (fil. dr. i pedagogik, forskare, skolutvecklare, ledarhandledare vid Stockholms universitet) om metakognitiva frågor och Annika Cederberg-Scheike (universitetsadjunkt på lärarutbildningen vid Malmö högskola) om handledning för kollegialt lärande.  Hennes bok Handledning för kollegialt lärande (Studentlitteratur, 2016) kan jag rekommendera för er som arbetar med det kollegiala lärandet ute på enheterna. Den fokuserar på grupphandledningsprocesser och presenterar väl beprövade metoder och strukturer för samtal och tar även upp förhållningssätt inom handledning, gruppdynamik, dokumentation och etiska dimensioner.


Det här var en liten inblick i vad uppdraget som Språk-, läs och skrivutvecklare innebär. I rollen ingår även att vara Mölndals representant i Västra Götalands språknätverk, ett nätverk som träffas ett par gånger per termin och delar erfarenheter, med andra ord ”nätverkar”. Ansvarig för nätverket är Regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid Göteborgs universitet.
Just det här med att vara en del i ett sammanhang och att samarbeta mot gemensamma mål, tror jag är en förutsättning för att förbättra en språk- och kunskapsutvecklande undervis